Kvällens middag

Vi har haft en riktigt lugn dag idag. Malte var lite jobbig under natten så vi har båda varit trötta idag. Inte ens en promenad har vi lyckats med utan vi har suttit hemma. Skönt med såna dagar också.

En sörjigare moussaka får man leta efter. Men det blev rätt gott. Hemmafrun i mig vaknade för en kort stund till liv och lagade mat så att den var färdig lagom till J kom hem. Jag är inte helt hopplös liksom.

Mustig söndagssoppa till middag, upphottad med lite korv. Gott och enkelt.

Ikväll blir det Kändisdjungeln. Serien har fått sig ett litet uppsving efter att smekmånaden är över och de kan visa upp sina äckliga sidor för alla tittare. Då syftar jag mest till Rafael Edholm som verkar vara en jäkla typ.

En klassiker och jeeeklar var gott det är!

Det ser kanske inte så aptitligt ut men det var det. Och for the record, det var mycket färggladare än så här.

Vi har en rätt så begränsad matsedel här hemma hos oss. Det är väl så i de flesta hem att man äter ungefär samma maträtter om och om igen. I vårt fall är det på detta sätt av två anledningar: lättja och dålig fantasi.

Igår tänkte vi dock outside the box, som det så påhittigt heter, och lagade fajitas istället för klassikern tacos som det oftast blir. Bra idé! Det var ju jättegott!

Lite chips och dip på det gjorde kvällen komplett förutom att jag ödslade tid på att kolla på Nina Frisk på SVT. Måste vara en av de sämre svenska produktioner någonsin faktiskt.

Vi har en vinnare i kategorin Brödet med det fånigaste namnet! Kan tyvärr inte svara på om det åtminstone var gott. Det får jag veta först imorgon då det blir ostmacka till gröten.

UPPDATERING: The verdict is in och jag är måttligt imponerad. Tråkig smak, saknade sälta. Jag bakar bättre än så om jag får säga det själv. Bakmix är för lata människor.

Yummo som Rachael Ray skulle ha uttryckt det! 

J kom på den briljanta idén att vi skulle äta brunch idag, så när han klev upp bakade han ihop en sats av Leilas supersmarriga scones. Innan det städade han dessutom badrummet som en bonus. Han vet att jag blir glad av sånt. När jag och Malte väl orkade masa oss upp hade han också hunnit göra äggröra och bacon. Jag bidrog med att göra lite american pancakes.

Lyxigt värre eller hur? En sån här lunch kan man inte unna sig alltför ofta. Vi tänkte oss snarare någon gång i månaden. Extra trevligt var att vi satt vid matbordet för en gång skull. Det händer alldeles för sällan.