Nyss hemkommen från middag på Creperie fyra knop på Svartstensgatan. Sällskapet bestod av tre lika nyblivna lärare som jag så vi hade en del att prata om. Min huvudrätt var mycket mättande men inte jättegod. Valde inte riktigt rätt. Det var en fransk crêpe (fast egentligen inte) med potatis, bacon, lök och ost i. Och lite gräddfil på det. Åt inte upp hela. Efterrätten slank dock ner utan några som helst problem. En crêpe med mumsig chokladsås, hackade hasselnötter och vaniljglass. Yummo! Efteråt blev det en liten liten päroncider på Kvarnen. Sen blev Tant trött och åkte hem. Så var det med det.

Det känns riktigt skönt. Nu ska jag bara fixa måndagen och tisdagens lektioner så att jag kan slappna av i helgen, men kommer behöva jobba hemma en del. Jag har en del kurslitteratur hemma som jag kan ha användning av.

Middag med Damerna ikväll. Blir nog riktigt trevligt!

Som lärare släpar jag med mig böcker fram och tillbaka mellan klassrum precis hela tiden. Det är jobbigt. Speciellt om man jobbar på en skola där klassrummen ligger på olika våningsplan och där det inte finns hiss. Då kan man följaktligen inte använda en vagn för att transportera allt material utan man måste belasta sin stackars unga rygg. Därför stal jag idag.

Jag behövde en kundkorg. En sån får man lättast tag i i en matbutik, så vi tog oss till Ica Maxi. J hade redan formulerat en plan där vi skulle lägga en kundkorg i en kundvagn. När vi sedan rullade ut vagnen till bilen skulle kundvagnen bara råka följa med ut och rutsch in i bakluckan. Det var en lömsk plan som fungerade utmärkt. Vi stal och jag har inte ens dåligt samvete. Jag måste vara en ond människa innerst inne. En ond människa med avundsjuka kollegor. De vill också ha en kundkorg.

På jobbet är torsdagar otroligt tunga, så även denna. Så efter att ha ätit upp de tre polarkakorna som var dagens middag somnade jag gott i sängen och låg där tills fram för några minuter sedan. Tuppluren var välbehövd och raderade huvudvärken som jag burit omkring sedan tiotiden.

Har kollat in programmet för höstens biofilmer och en del ser rätt lovande ut. Arn har ju redan haft premiär men jag vill se den ändå. J vill inte följa med eftersom han redan har läst boken. En annan som är intressant är Australia av Baz Luhrman. Vet inte riktigt vad den handlar om men litar blint på honom. Grym regissör. Nya Bondfilmen Quantum of Solace måste absolut ses. Jag är ett nytt fan av specialagenten sedan Daniel Craig tog över uppdraget. Tropic Thunder är en komedi med Ben Stiller. Need I say more? Och så sist men absolut inte minst: Dadadadadadaaa (det där var alltså en fanfar) Låt den rätte komma in!!! Jag längtar verkligen efter den här. Och jag vill verkligen inte bli besviken på den. Risken är dock väldigt stor eftersom boken är så oerhört fantastisk! Nån som vill hänga med på nån film?

Japp, så många dagar är det kvar tills Grey's Anatomy drar igång! Tjoho!!

Åter igen räddas jag av basilusker och slipper således att ta mig till Friskis. Denna gång är det tack och lov inte jag som har drabbats utan mitt sällskap Elin. Att gå på danspasset ensam kommer aldrig hända i detta liv utan jag väntar tålmodigt på henne istället.

Jag tycker för övrigt generellt mycket om alla mina elever. Den inställningen måste jag ha till alla, annars går det ju inte att bedriva undervisning. Men idag har jag fått se vissa sidor som jag inte uppskattar. Går inte mer in på det mer än att jag förmodligen inte kommer att kunna förändra de här sidorna. Synd. För oss alla.

Det verkar ju lite obehagligt. Men jag gissar att vi överlever, annars är de här vetenskapsmännen historiens mest välregisserade självmordsbombare världen skådat.

Vad jag däremot är lite skeptisk till i hela den här historien är att de säger att maskinen kommer förändra hela vår världsbild. Det låter läskigt. Jag menar, det är ju inte så hiskeligt länge sedan vi motvilligt accepterade att det faktiskt inte är solen som cirkulerar runt jorden utan tvärtom. Och det är inte så hiskeligt länge sedan vi motvilligt accepterade att Britney Spears är här för att stanna. Snälla, låt oss få bearbeta vår världsbild i ro. En sak i taget.