Jo jag hittade dem nere i källaren! Jag var lite orolig där en stund när kartong efter kartong innehöll allt annat än mina stövlar. Men så i ett skåp låg en kasse och väntade på att det skulle bli höst. Äntligen kan jag ha på mig stövlar! Jag har längtat hela sommaren!

Efter att vi har funderat en del på hur vi vill att badrummet ska se ut, så fick jag äntligen min vilja igenom på en punkt. Vitt kakel. Vårt badrum är rätt litet och har inga fönster så då vill jag gärna ha vitt på väggarna. Jag kunde sträcka mig till en fondvägg med en annan, fast ljus, färg. J ångrade sig dock på den punkten så det blir vitt blankt kakel, 25x40cm, inköpt hos Bygg Ole nu på förmiddagen. Fan vilket kånkande! 22 paket! Jag behöver inget Friskis idag inte!

Efteråt åkte vi till Fredells och beställde klinker. Jag ville ha lite ljusare grått men J ville ha antrazitgrått så det blev det. Så här nu i efterhand tror jag att det blir riktigt snyggt. 20x20 cm stora plattor, och 10x10 cm runt golvbrunnen. Så nu är väl allt klart för killen som ska sätta upp det. han är välkommen!

Alltså, mina kära vänner. Kan vi alla vara överens om att vi inte ska ägna oss åt så totalt onödiga program som Färjan. Zappa då hellre över till Discovery, för du kommer inte få något i utbyte av Bar-Håkan. Inga konstigheter. Är vi överens?

Den här dagen tog verkligen musten ur mig. Om jag lade mig i vågrät position nu så skulle jag somna inom 120 sekunder. Inga problem. Men det får jag inte göra för då blir J sur på mig. Han gillar inte när jag är trött. Han vill att jag ska surfa på badrumsbilder för inspiration men jag har ingen lust alls. Jag går inte riktigt in för det här lika hårt som han gör. Som med det mesta alltså.

Dagen har varit fylld av både godsaker och rent tråkiga saker. Vi började med att åka runt till en massa byggvaruhus för här ska ju minsann renoveras badrum. Det slutade med att vi inhandlade en ny toalettstol, lock till den, duschblandare och ett sånt där duschmunstycke och stång. Det blev också en hel del tittande på klinker och kakel, men det är ju sååå jobbigt. Jag fick flashbacks från när vi renoverade köket i det förra köket, och skulle hitta klinker till den. Åååhhh vad jobbigt. Men det blir nog bra till slut.

Eftersom jag har en känsla av att den här renoveringen blir en plågsam följetong i den här bloggen så instiftar jag en egen kategori ägnad åt fuktspärrar, fix och fog.

Efter allt detta begav vi oss till lilla Majas ettårskalas. Jättetrevligt. Blev dock lite för mycket för oss barnlösa, då småbarnsföräldrar med avkomma  blev för många till slut. Efter att vi blivit mätta på Stinas kanelbullar och kladdkaka drog vi vidare förännu en vända på Fredells. Vi har m a o varit produktiva idag.

Jag hade hört en hel del bra, men nä, den var rätt trist. Intressant historia, och jag hade hoppats på P O Enquist eftersom har brukar lyckas, men den föll platt för mig. Därmed inte sagt att Enquist inte lyckades, utan det var snarare så att jag kände det som att jag inte riktigt fattade. Att historien ville berätta något som jag inte uppfattade.

På bussen hem efter jobbet började jag läsa Världens sista roman av Daniel Sjölin, men jag tror inte att jag kommer att avsluta den.

Jag är nämligen inte säker på var alla mina stövlar är. Jag trodde att jag hade stuvat in dem i garderoben i våras när vi flyttade hit men där ligger de inte. Jag har ett litet litet hopp om att jag har lagt dem nere i förrådet, men jag tror egentligen inte det. Det finns nämligen en möjlighet att jag slängde alla par (tre för att vara exakt) när jag rensade igenom allt som skulle packas inför flytten i april. Stundtals var jag en riktig hejare på att slänga grejer, och det kan vara så att jag i mitt stilla sinne tänkte att nä men i höst när jag vill ta på mig stövlar kan jag ju köpa nya eftersom jag förhoppningsvis har ett jobb då. Kan det vara så att jag var så dum?! Ja, det är dessvärre möjligt. Frågan besvaras enkelt genom att jag går ner i förrådet och letar. Men jag orkar inte.

Jag köpte ett par nya stövlar idag.

Det är få förunnat att avsluta veckans alla lektioner med en bamsekram av en elev. Hon blev så glad över att det gått så bra på hennes prov att hon väntade till lektionens slut för att ge mig en kram. Det är sådana stunder en lärare lever för. Jag älskar mitt jobb!