Det var inte bara för vällingen det blev premiär utan även för majskrokarna. När jag visade upp en krok för honom så gapade han direkt men det gör han även om man håller upp en hårborste framför honom så det betyder egentligen ingenting.

Han fattade inte alls hur man skulle göra med den. När jag stoppade den i hans hand uppfattade han den som en leksak så han slog den i bordet tills den gick sönder. Han förde den aldrig själv till munnen utan det var när jag höll i den och förde den till hans mun som han smaskade på den. När jag testade att bara lägga den framför honom började han gapa, och när den per automatik inte flög in i ansiktet på honom så blev han skitsur och började skrika.

Vi testade majsvälling här på kvällen också, men precis som Ida kommenterade i ett tidigare inlägg, så gav vi honom den för sent för han var så trött att han var sur. Då kan man inte ge honom något annat än bröstet så det får bli ett nytt försök imorgon, till frukosten kanske.

Jag måste i alla fall säga att vi fortfarande är on a roll, jag och Malte. Klockan 20.20 gick han och lade sig. Nu är det över två veckor sedan som han somnade runt midnatt. Betyder det här att det här är hans nya rutiner? I så fall tackar jag så mycket för det.

Ida tipsar om en artikel i Expressen och jag kan inte låta bli att länka till den jag också. Läs den här.

Jag tycker verkligen att det är intressant. Om det är något jag har upptäckt under min korta tid som småbarnsmamma så är det att det här med amningen en het potatis. Innan jag ens var gravid så hade jag inställningen att jag absolut skulle amma länge. Varför inte liksom, jag kunde inte komma på några anledningar till varför jag inte skulle det.

När amningen sen började krångla en hel del i början så fortsatte jag att kämpa för att den skulle funka. Dels för att det ju är väldigt behändigt med att alltid ha maten med sig, uppvärm och klar, men dels också för att hela jäkla barnmorskekåren säger att det är så himla bra för att motverka allergier. Jag vågade liksom inte ge upp trots att det var så himla jobbigt och framför allt gjorde fysisk ont.

Nu när Malte är sex månader gammal har jag många gånger varit glad över att jag har fortsatt att amma, egentligen bara för enkelhetens skull, men jag har också många gånger tyckt att amningen har jobbat till min nackdel. Malte är exempelvis helt beroende av amningen för att kunna somna (det börjar så smått att gå över nu tack och lov), och att ta nappflaska har han vägrat, säkert bara för att det inte är lika mysigt som bröstet. Bröstmjölk är ju heller inte lika mättande som ersättning så han vaknar fortfarande ofta på nätterna då han blir hungrig (onödigt) många gånger.

Jag tycker att det är viktigt att jag får amma så länge eller så kort tid jag vill. Tyvärr har jag blivit påverkad av det dåliga samvetet som man som nybliven förälder blir påprackad redan som gravid. Att det dåliga samvetet kommer från osanningar utdelade av barnmorskor gör mig därför väldigt irriterad och arg.

"Så länge det inte finns några bevis ska mammorna slippa pekpinnar", säger professor Olle Hernell och jag kan inte annat än hålla med.

Det bidde ingen promenad till Globen. Sofia ringde nämligen och suktade med kaffe och det kunde jag ju inte tacka nej till. Och lockade också med att jag skulle få komma över och pilla lite på hennes juklapp - en Kitchen Aid! Jag vill också ha!! Tyvärr måste jag vänta med sådana inköp tills vi har ett större kök då våra köksskåp för närvarande är helt fullproppade. Men den var väldans fin... Fan vad jag skulle baka matbröd om jag hade en sån. Duktiga Sofia hade faktiskt en surdeg som stod och surade sig på bänken. Hon kan vara en inspiration den där.

Den är så jäkla snygg! Fast mamma skulle anmärka på att degskålen är för liten, och hon har lite rätt i det. Man får inte plats med så stora degar i den. Men som sagt - schwenasnygg!

Efter att hennes lilla Emelie hade gulpat i sig lite välling blandade Sofia till lite till Malte då jag hade sagt att jag tänkte ta vägarna förbi Coopen för att köpa. Visst, majsvällingen är från sex månader men det är ju inte långt dit. Malte, som ratar ersättning i stort sett varje gång, slurpade i sig ungefär hälften av vad hon hade blandat till, typ 50 ml, och det var jag jättenöjd med eftersom jag precis hade ammat. Men jag vågar inte ta ut segern i förskott då han även gillade ersättningen den första gången. Vi får väl se!

Gomorron! Det var en nöjd Alex som klev upp ur sängen imorse. Jag var lite rädd att Maltes nya fantastiska sovrutiner skulle vara puts väck när vi kom hem från Cypern, men jag lyckades utan några problem få honom att somna vid nio igårkväll. Framgång! Han sov också i sin egen säng och det var länge sedan han gick med på det. Duktiga Malte.

Vi har hunnit ta ett bad här på morgonen och från att han varit ett kille som bara ligger stilla och njuter i badet har han nu förvandlats till en som vill plaska ner precis hela badrummet. Fan vad kul det hade varit om vi hade ett badkar till honom, det ser så futtigt ut att plaska i en liten balja.

Just nu tar lillkillen en liten tupplur och jag lyssnar på Katarina Wennstam på Nyhetsmorgon. Hon har tydligen kommit ut med den sista boken, Alfahannen, som avslutar hennes trilogi om mäns våld mot kvinnor. Smuts gillade jag stenhårt och Dödergök var helt okej så självklart måste jag läsa den här också.

När jag har hört hur kallt det har varit här i Sverige så har jag varit lite fesigt rädd om jag vågar ta ut Malte i kylan. Termometern visar dock på minus fyra idag så då är det ju ingen fara. Tänkte ta mig till en mataffär och då Coop ligger alldeles för nära för att räknas som en promenad så går vi till Globen istället. Den livsfarliga backen bakom Hammarbybacken isolerar mig till den här delen av södra Stockholm, så Sickla får vänta lite.